Röran fortsätter!

Tidningarnas ledarsidor och kommentarer fortsätter att kretsa kring det faktum att de två språkrör som förhandlat fram uppgörelsen med S och Mona Sahlin kommer att sluta sina uppdrag, mindre än ett år efter valet 2010.

Man koncentrerar sig också på det uppenbara problemet att byte av språkrör kan innebära att en helt ny politik ser dagens ljus. Flera av Miljöpartiets debattörer vill påskina att detta inte är något problem.

Baccus’ Blog kan tyvärr inte hålla med. Miljöpartiet har alltid varit ett, ur politisk synpunkt instabilt parti. Man har i partiet ett antal verklighetsfrämmande individer som medlemmar. Medlemmar med åsikter som också fått stor genomslagskraft vid partikongresserna. Detta kan ställa till problem i ett samarbete mellan s och v och mp. Där tror jag att både Mona Sahlin och Lars Ohly har anledning att oroa sig.

Att Peter Eriksson och Maria Wetterstrand vill sluta sina politiska karriärer i rampljuset med varsin ministerpost är lätt att förstå – maktberusning är den mest vanliga berusningsformen inom svensk politik – men de två borde också oroa sig. Och inte komma med så lättfärdiga påståenden som Peter Erikson kom med ”oavsett så ställer vi upp som ministerkandidater”. Så lättfärdig får inte politiken vara, Peter Eriksson, men du förstår säkert inte bättre.

Vi behöver ett politiskt stabilt regeringsalternativ, inte en politisk rödgrön röra.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: